Om vådan med tomatsås

Publicerad 2014-06-04 12:03:11 i Allmänt,

Bibloböcker är bra, förutom när de är utlånade och mest förutom när de är smutsiga. När det ser ut som att någon har suttit och petat sig i näsan samtidigt som de läst och råkat lämna något efter sig på boksidorna. Eller när någon förhöjt lässtunden genom att mumsa på, låt oss säga en chokladkaka, och blivit lite kladdig på fingrarna av den halvsmälta chokladen och gjort några omedvetna fingeravtryck i boken.
     Även om jag redan innan idag visste om vådan av att äta pasta med tomatsås så kan man nästan säga att det nu är bevisat att det inte är någon bra lunch. Vid lunchen måste jag ha något att göra. Ofta sitter jag vid datorn. Idag lade jag en bok framför mig på bordet. Jag kikade ner i kassen jag bar hem från biblioteket igår (jag skulle låna två Ottobretidningar men kom hem med en full påse) och hittade en tunn bok som skulle passa som lunchlektyr. Den var mycket bra och troligtvis relativt nyinkommen till biblioteket. Jag förstörde den! Ja, visst, genom att stänka tomatsås på en sida. Om jag själv lånade en bok och hittade rött kladd i den skulle jag tänka: blod! Usch, så vidrigt att lämna blodspår efter sig i en bok som tillhör det allmänna. Så jag försökte naturligtvis torka bort det. Då blev det en blöt fläck istället. Ni vet väl hur papper som blivit blött ser ut när det torkat? Buckligt. Och dessutom gick inte allt blod/tomatsås bort så det blev kvar en utkladdad rosaaktig fläck. Fy skäms, Lina. Skämmas är jag för övrigt bra på. Mitt samvete är mycket dåligt. Alltså mycket bra, menar jag. Inte nog med detta. Eftersom jag är köttätare fungerar min kropp inte helt bra när jag äter vegetariskt. Inom ett par timmar från det att jag intagit den vegetariska maten är jag irriterad. Ju längre tiden går, desto mer irriterad blir jag. Som om jag lika gärna kunde ha ätit luft. Jag försöker intala min kropp att den har fått mat, och alldeles tillräckligt dessutom med tanke på att jag har en liten kroppshydda och ett stillasittande arbete. Mitt blodsocker lyssnar inte på logiken. Inte heller låter den sig övertalas av den ekonomiska fördelen med att maten i princip var gratis. Spagettirester från gårdagens middag och tomatsåsrester från helgens pizzabak. Eller av det faktum att det är mycket nyttigare och miljövänligare med tomatsås än med konserverad varmkorv. Min kropp motarbetar mig å sitt yttersta.
     Rött signalerar fara och gör oss alerta. Tomatsåsen har varnat mig men jag har inte lyssnat. Fram tills nu. Tomatsåsen är bannlyst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lina Stoltz

Född 1974. Bor i Luleå. Har sedan debuten 1998 skrivit sju böcker, främst för barn och ungdom. Fick i november 2012 NLLs utvecklingsstipendium för konst och kultur, Rubus Arcticus. Fick samma år Överkalix kommuns kulturstipendium. Böcker: Quenas konung, Minna och Mirakelmannen, När inte ens lärarna vet, Kalevala berättad för alla åldrar, Vilma ska till dagis/Vilma lähtee taakikseen, Imorgon är allt som vanligt. Du föll och jag för dig

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela