Yahya mm

Publicerad 2014-06-10 20:55:14 i Allmänt,

Nu bestämmer jag mig att jag ska skriva något här. Inte för att jag har något att säga, utan för att jag måste. Jag springer och cyklar var och varannan dag för att jag fått en idé om att göra en triathlon. Hur kan jag då tro att jag kan skriva något seriöst om jag aldrig skrivtränar. Eller, aldrig och aldrig ... Men ändå.
     Ja, ja.
     Yahya Hassan fick följa med mig hem från biblioteket idag. Det var jobbigt att läsa när allt var i versaler. Och jag läste väldigt snabbt, så jag kanske missade en del. Men efter avslutad läsning känner jag att min moral vänder sig mot Yahya-fenomenet. Igår kriminellt belastad, med droger, rån, skadegörelse, biljakter et cetera. Idag hyllad författare. Eller om man ska tro de självbiografiska dikterna var det nog lite huller om buller med kriminalitet blandat med visiter i de fina salongerna. Det är inte okej för mig. Det är omoraliskt att kasta litterära priser (och prispengar)efter en kriminell tonåring, som dessutom är uppblåst och hormonstinn. Spela roll om han är modig eller begåvad. Även inom konsten finns gränser. Jag vill bara säga till honom: Skärp dig! Ta ansvar för dina handlingar och ditt liv. Men jag har i alla fall allmänbildat mig genom att ta med honom hem och tillbringa en stund i soffan med honom. Visat att jag hänger med. (Men det var kanske lite dumt att erkänna att jag inte är alltför imponerad. Men det är väl jag i ett nötskal: alltid käringen mot strömmen.)
     När jag ändå är inne på det intellektuella har jag idag kommit fram till att jag har ett krav på eventuella framtida chefer. Nämligen att de måste lyssna på P1. Inte ständigt och konstant, men då och då. De måste någon gång kunna berätta att de hört något intressant program på P1 om något typ viktigt, som hjärnforskning eller samhällsutveckling. Jag undrar om jag kan ställa en sådan fråga om jag någonsin kommer till en anställningsintervju. Eller om det minskar mina chanser att bli anställd.
    
    
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Lina Stoltz

Född 1974. Bor i Luleå. Har sedan debuten 1998 skrivit sju böcker, främst för barn och ungdom. Fick i november 2012 NLLs utvecklingsstipendium för konst och kultur, Rubus Arcticus. Fick samma år Överkalix kommuns kulturstipendium. Böcker: Quenas konung, Minna och Mirakelmannen, När inte ens lärarna vet, Kalevala berättad för alla åldrar, Vilma ska till dagis/Vilma lähtee taakikseen, Imorgon är allt som vanligt. Du föll och jag för dig

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela