Inköpt

Publicerad 2015-01-25 22:20:33 i Allmänt,

Nya ljuslyktor inköpta idag. Inte exakt likadana i färg som de jag hade, men nästan. Får fortsätta besöka Röda korset så hittar jag säkert några snygga glas/skålar snart. Kanske inte Orrefors, men ...
 
 

KRAS!

Publicerad 2015-01-24 14:32:00 i Allmänt,

Idag hade jag egentligen tänkt stanna i bilen medan Mirjam och Sofia gick in på Röda korset för att titta om där fanns några Kitty-böcker. Men jag blev uttråkad och gick in ändå. Som jag brukar gick jag en runda bland porslinet och blev så glad när jag såg nya tallrikar till vår servis som inte längre tillverkas. I riktigt fint skick var de. Och till bra pris dessutom. I rena glädjen slog jag till på en ursöt kaffekopp med fat för fem kronor, utifall jag kommer att börja dricka kaffe den närmsta tiden - vilket jag planerar.
     Dock hände lite andra saker här hemma under samma tid. Lilla Jasmin öppnade samtidigt båda dörrarna på det skåp vi har i vardagsrummet vilket fick det att välta över henne. Ja, jag vet att man ska fästa alla möbler i väggen, men det är nog besvärligt att få in en vanlig spik i de här betongväggarna, så vi tog det osäkra för det säkra den här gången. Vi trodde väl inte att det var så stor vickrisk eftersom skåpet är så lågt. Ovanpå skåpet stod både mina fina födelsedagspresenter i form av ljuslyktor och några stilfulla glas i olika storlekar och former som jag fyndat second hand och använder som värmeljushållare. Behöver jag säga vad som hände? Det blev helt enkelt ett stort kras av alltihop. Några enstaka prydnader klarade sig.
     Trots min mogna ålder blev jag jätteledsen när jag kom hem och såg vad som hänt. Jag stängde in mig på toaletten och grät så mascaran rann. Inte för att jag kanske hade behövt gömma mig, men jag tyckte det räckte att Jasmin såg att jag blev lite ledsen, för hon sa ändå flera gånger: "Visst inte var det mitt fel?". Nej, det var en olycka men man kan bli ledsen i alla fall.
     Om det då bara hade varit så enkelt. Själv tyckte jag givetvis att jag överreagerade. Speciellt med tanke på att tiggaren Katarina som sitter utanför Ica här nere inte har vare sig något helt eller trasigt orreforsglas att sörja över. Eller med tanke på att Jasmin klarade sig utan skråmor. Det hade kunnat gå mycket värre. När man överväger saken borde jag alltså känna tacksamhet över alltihop. Jag borde ägna resten av dagen åt att glädjas!
     Men det tänker jag inte göra! Jag tänker vägra tacksamhetsterrorn som väller över oss via tidningsartiklar och visdomsord på facebook. Jag tänker inte göra lemonad av citronerna. Jag tänker inte intala mig att livet skänker mig de erfarenheter jag behöver. Jag tänker inte intala mig att det hände av en mening. Jag tänker tycka synd om mig själv och känna mig ledsen. Jag tänker ägna en stund av den här dagen åt en orgie i självömkan. Mina fina saker är trasiga. Några av dem kan jag ersätta med nya, andra inte.
     Jag trodde jag att jag äntligen hade inrett vår lägenhet färdigt. Tydligen inte. Glad i hågen kom jag hem med mina nya tallrikar och tänkte att den har dagen inte blev så dum i alla fall. Men det blev den. Dum. Jättedum.
 
 
 
 
 

Debet och kredit

Publicerad 2015-01-17 00:59:00 i Allmänt,

Denna jävla ekonomi
Som håller oss i pli
Räkna kronor och ören
Redovisa för kassören
Går du plus eller back
Snart är du ändå black
Det kan bli inflation
Executiv auktion
Din egendom utmätt
Fast du gjorde allt rätt
Gnida och spara
Det värsta befara
Jobba till varje pris
Vänta på nästa kris
Har du lånat av CSN
Betala tillbaka varje spänn
För varje klarad tenta
Får du mera saltad ränta
Nej dessa jävla pengar
ska spridas som dynga över ängar
Jag ska fan börja slösa
Ur mina fickor ösa
Spa och manikyr
Bara den är dyr
Schyssta märkeskläder
Resa till nya städer
Luncha på fina ställen
Roa mig på kvällen
Skita i skatten
Sova gott om natten
Sluta spara till pensionen
Är ändå i riskzonen
Att bli en av de fattiga gamla
Som pantburkar får samla
En stackars humanist
Var god ställ dig sist
Här är mitt förslag
Lev från dag till dag
Vad vet du om nästa vecka
Hackare kan koder knäcka
Tänk den hemska tanken
Det blir tomt på banken
Eller nästa månad
Kanske du blir rånad
Så lev i överdåd
Töm dina förråd
Sluta ta sånt jävla ansvar
Den som spar han inget har
 
 
 
 
 
 
 
 

Labyrint

Publicerad 2015-01-12 09:22:00 i Allmänt,

Vissa dagar är det som att spela labyrint. Man bestämmer sig för att verkligen fokusera, släpper kulan, fattar rattarna och börjar styra. Klarar första hålet, koncentrerad som tusan, tror man ska klara andra, men trillar ner. Så
börjar man om. Igen och igen. Kommer aldrig längre än till tredje hålet. Är det fel på spelet eller är man helt enkelt en oskicklig spelare? Är lösningen att skaffa en extra stor kula? Men hur får man tag i en sådan? Någon som vet?
 
 
 
 
Livet är som ett sällskapsspel med krångliga regler. Man måste ha turen med sig och vara redo att möta både fuskare och dåliga förlorare.
 
Vilken sorts spelare är du själv?

Quod scripsi scripsi

Publicerad 2015-01-10 21:21:00 i Allmänt,

All work and no play makes Lina a dull mum
Basketmatch och bröllopsdag igår
Cykeln har åkt ner i källaren
Dammtorkat och dammsugit
Eu-migranten utanför Kvantum såg extra olycklig ut idag
Frida och Jakob är snart redo att möta sina läsare
God kvinna reder sig själv, grannen kör traktor men inte jag
Hängt upp mina ballerinor i fönstret
Insnöad på Boheden igår, nåja nästintill
Julsakerna undanstökade
Konstigare än konstigast att Malin fick sms om min balettgrupp och inte jag
Ljuslyktor i mörkret
Moïse har hälsat på
Ny titel på kommande boken klar
Orkidéer på fönsterbrädan
Promenaden blev inte lång, men dock en promenad
Quod scripsi scripsi
Ronnie är en mycket praktisk man, thank God
Socker gör mig elak
Tvättat massor
USB-träffen lyckad och givande
Vinterväder
X-formade armar framför bröstet betyder interference om du är hockeydomare
Ylva är bästa redaktören
Zaïre m'attend 2017
Ångesten håller sig på behörigt avstånd
Äppelpaj med vaniljsås och te
Övriga frågor besvaras per e-post
 

Tjalalatjalalatjalala!!

Publicerad 2015-01-06 22:46:20 i Allmänt,

Jag har besökt apberget. Ja, varför inte. Det är nyttigt att gå utanför sin komfortzon, eller hur? Och om man bor några minuter från Coop Arena och ändå redan har ödslat bort betydande delar av sitt liv på hockeyläktare kan man väl ge även Luleå Hockey en chans. Trots nostalgikväll med upphängning av Skuggan Nilssons tröja och pampig musik à la Armageddon, röda mattor, tårögda fans och smöriga tal är jag inte imponerad. Eftersom det var ganska fullt när vi kom pressades vi in mitt bland värsta hejaklacken och trots det hamnade jag inte i rätt mood.
     Inte konstigt att de inte lyckats så jädrans bra. Laget alltså. Med tanke på supportrarnas insats. Det var inte särskilt spirituellt helt enkelt.
     Förra året stod jag på Västra stå i Skellefteå Kraft Arena och jisses om jag inte gick all in och skrålade med i alla låtar och ramsor för full hals. Ingen hade kunnat ana att jag var en förklädd icke-supporter som är ytterst tveksam till det sunda i denna dyrkan av vissa heliga sporter och idrottsmän. (Ja, varken politik eller religion kan uppbåda sådana känslor som en hockeymatch i en fullsatt arena, dit rättroende vallfärdar i tusental. Hyllningen av Skuggan tog sig rent andliga former: Skuggan vi tackar dig, Skuggan vi prisar dig, Skuggan vi sjunger ditt heliga... nja, det där sista var nog ett tillägg av mig själv. Men ni förstår vad jag menar.)
     SAIK har ju alltså så pass många supporterlåtar att de spelat in en cd, vilken vi är tursamma nog att ha i vår ägo. Men sammanfattningen av Luleås supportrars repertoar är som följer: "Luleååååå, Luleååååå, Luleåååå" följt av "Ge mig ett L, ge mig ett U" (en ramsa som är lika tjatig i skrift som i skanderande och som jag därför inte ids radda upp). När jag så äntligen fick upp förhoppningen om något mer retoriskt kraftfullt lyckades jag efter ett par upprepningar uttyda: "Nu tar vi de jävlarna", följt av "Hela hallen är ni klara?" Och nej, jag besvarade inte deras fråga med "Jajamensan fattas bara". Detta trots att Ronnie som stod på barnläktaren med Jasmin skickade mig ett uppmanande sms om att bete mig som en supporter för att inte åka på däng. Ja, den stackarn bär väl fortfarande på sviterna av tumultet under derbyt på 80-talet när svågern Magnus var lite för stor i truten.
     Luleås trumslagare skulle med fördel kunna åka på inspirationsresa till Nice och lära sig lite om feeling av knarkarna där som trummar på torget nätterna igenom och vars rytmer jag fortfarande, efter fem år kan frammana i mitt minne. Nu måste jag ju klargöra att jag inte befann mig på själva torget, tillsammans med narkomanerna, utan i en trevlig lägenhet i närheten. Eller som Mirjam sa senast ikväll när jag och flickorna skulle gå hem från matchen i förtid och var på väg att ta fel dörr ut och hamna innanför ett stängsel, uppsatt för att rökare skulle kunna gå ut och sedan komma in igen. "Mamma, du ser inte ut som en rökare". Nej, det var nog också anledningen till att de unga damer som agerade dörrvakter såg till att jag valde rätt dörr.
     Varken rock'n'roll eller hockeysupporter således. Jag trivs bäst här, vid mitt skrivbord, där det är lugnt och skönt och jag kan lukta på orden ...  
     Om det blir någon mer gång får det bli Skellefteå, om inte annat så för att slänga en blick upp i taket och kolla in tröja nr 23 STOLTZ.
    

Om

Min profilbild

Lina Stoltz

Född 1974. Bor i Luleå. Har sedan debuten 1998 skrivit sju böcker, främst för barn och ungdom. Fick i november 2012 NLLs utvecklingsstipendium för konst och kultur, Rubus Arcticus. Fick samma år Överkalix kommuns kulturstipendium. Böcker: Quenas konung, Minna och Mirakelmannen, När inte ens lärarna vet, Kalevala berättad för alla åldrar, Vilma ska till dagis/Vilma lähtee taakikseen, Imorgon är allt som vanligt. Du föll och jag för dig

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela